Jord under naglarna

Jag älskar denna ljuva försommartid som sent om sider infunnit sig. I vanliga fall är jag ingen växtmänniska, mitt hem har alltid varit fritt från krukväxter. En och annan bukett med snittblommor har passerat revy, men fleråriga växter som ska vattnas eller kanske inte eller kanske bara helt enkelt får damma igen har jag undvikit.

Men nu, när jag blivit med balkong, kommer saken i ett helt annat läge. Diverse skönblommande klätterväxter ska skydda mig från insyn, smultron- och tomatplantor ska krydda min vardag och i en hink ligger nyplanterade morotsfrön. tanken är att Det Lilla Barnet ska få njuta hemmaodlarens lyx att kunna dra sig en morot direkt ur jorden. Skulle inte förvåna mig om balkongodlandet rentav är pedagogiskt för oss asfaltstrampare.

I lägenheten finns nu både disk- och tvättmaskin, ännu en vardagslyx för den som alltid diskat för hand och varit ute i sista minuten när det gäller att boka tvättid. Vitvaruhandlaren hade även helt illistigt anställt en söt installatör, säkert som ett led i ett merförsäljningstänk. Funderar nu på vad mer jag kan köpa, så att han kommer igen? Det luktar konstigt i kylskåpet, kanske skulle skaffa ett nytt sånt? Måhända han levererar annan hemelektronik också, jag funderar på en platt-TV? Så kunde jag, bara som av en händelse, locka honom med en nyskördad morot ute på balkongen. Charmigt till tusen! Detta tål att tänkas på.

Inläggets bild är hämtad från en serie jag gjorde för ungefär hundra år sedan, om en tjej, hennes talande blomma och deras vänner. Man kan läsa den här om man vill. Valet av illustration speglar min längtan efter talande krukväxter på balkongen, de kunde berätta spännande skvaller om mina grannar när jag kommer hem från jobbet. Eller inte.

Och på jobbet är det såklart bråda tider. Fast det är visst alltid bråda tider, har jag förstått. Det är möten och andra möten och dokumentation i det oändliga, vilket får mig att hoppas att idén om lärarassistenter snabbt vinner fäste och gror sig stark och fin så att jag slipper ha dåligt samvete för alla träd som blir till papper som jag inte riktigt har tid att fylla i. Fast jag kan odla nya träd. På min balkong. Jag skapar mitt eget Melonia och njuter sommaren lång.

Detta inlägg är publicerat i Jobb, Just making conversation, Livet. Bokmärk permalänk. Skriv en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL.

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig Obligatoriska fält är markerade med *

*
*

Du kan använda dessa HTML-taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

  • Presentation


    Underneath my clothes, I'm naked.

    Tecknar, skriver, webbdesignar och problematiserar.

    Gör serien anywayz, som du kan läsa mer om under fliken "Om anywayz"

    Kontakta mig för illustrationer, serier, hemsidor och allmänt besserwissrande: janna@anywayz.se

  • Arkiv